Påverkan

Jag fick ett mail ifrån, en för mig, helt okänd avsändare. Så jag öppnade det och började läsa och efter en stund så hade jag både glömt bort omvärlden och pennan som jag hade i min vänstra hand. Jag märkte inte ens att jag hade tappade den gula blyertspennan. En stund senare skulle min hjärna påpeka för mig att jag tidigare hade en penna i min hand men att mina nervceller inte registrerar något föremål där längre. Så paff blev jag av mailets innehåll. Som att försvinna in i ett virrvarr av ord och bokstäver.

Jag kommer inte att dela med mig något av innehållet men jag kommer däremot att dela med mig de ord jag skrev ner när jag läste mailet. Detta av respekt för personen som skrev och delade med sig om sin situation. Här kommer ett utdrag:

”Så sitter man här och läser igenom ett långt mail om hur mycket min bloggbok har påverkat personen. Hur den har påverkat hens relation till sin omgivning, sina föräldrar och framför allt till sig själv. Smått surrealistiskt att det är något som man själv har skrivit som påverkat en annan individ så. Jag får skrivet i mailet en tacksamhet som jag inte riktigt vet hur jag skall kunna besvara värdigt. Alla svar jag tänker känns så fjuttiga och otillräckliga för de varma ord som jag har fått.

Den värmen jag känner för de fina ord som sägs om det jag skriver, är enorm. Jag kan ärligt säga att jag suger åt mig det men samtidigt har man ibland det lilla stinget av gammal hederlig svensk blygsamhet. Jag kunde aldrig tro att denna lilla egna egentillverkade blogg och dess tillhörande bok skulle påverka så mycket.”

Jag får mycket feedback för det jag skriver, men inte så mycket här på bloggen, utan det är långt mer vanligare att jag får när jag träffar personer. Mail, sms och personliga meddelanden på Facebook är det absolut vanligaste sättet jag får respons. Varför är det så, kan man undra? Kanske är det just det att bloggen är offentlig och att det påverkar beslutet att dela med sig? Jag sitter inte på några svar, så om någon vill dela med sig sina tankar och idéer om varför det är så, så är det bara att höra av sig och vidga mina vyer.

Tack till er som läser och för era ord, jag kommer inte glömma det förflutna och kommer inte sluta att vara ödmjuk för det Ni ger mig ❤

Annons