Skrivet av: Torbjörn Svensson | 15 april, 2014

BUSSigt

Det här med att åka buss.

I Sverige har vi den stora förmånen att ha nya fina bussar, hållplatser med bänkar och vindskydd, samt utmarkerade stråk för synskadade. Men vi brister i den grundläggande principen i att se till att utnyttja de fina förmåner vi har med att vara ett i-land. Och att bibehålla dem.

Jag är så enormt beroende av att bussen stannar på de markeringarna som finns. När de inte gör det så kan en vanlig påstigning bli rätt problematisk, om man nu ens hittar ingången. En gång så steg jag på bussen och insåg för sent att det var den bakre dörren jag hade gått in igenom, trots att jag hade stått vid den ordinarie markeringen.

Tanken är ju att funktionsnedsatta skall ju i största mån skall använda kommunala färdmedel för att så dra ner på användandet av färdtjänst. Och den idén är jag väldigt glad för. Men det är otroligt svårt att nyttja en funktion som inte fungerar tillfredställande. Dövblinda har inte samma möjlighet som en frisk person att kompensera när det blir fel. Tänk dig in i detta:

Om du som seende ser att bussen missar hållplatsen med två meter så går du bara i rätt riktning till dörren. Du kan bedöma hur avståndet upp till bussen är och kompensera för detta. Och när du då kommer ombord på bussen så ser du att det finns en ledig plats därbak som du kan sätta dig på. Men om du inte hittar en ledig plats så kan du ställa dig i gången och hålla i något snöre eller stolpe. För du som seende ser när svängen kommer och hinner parera för detta så du inte drattar omkull. Du hör ju om busschauffören gastar ut att nästa hållplats är flyttad, eller kan med ögonen se vilken hållplats som kommer när högtalarsystemet inte fungerar.

Inget av ovanstående kan jag göra. Så plötsligt blir de där små variablerna väldigt stora problem för mig.

Sen har vi ju det här med att det faktiskt finns reserverade platser för synskadade i bussarna. Om ni inte har tänkt på det så titta på fönstren vid platserna så kommer ni att finna denna dekal:

??????????????????

Det är så ytterst sällan att folk reser sig om de sitter på de platser som är reserverade för de med funktionsnedsättningar. Det är ännu mer sällan folk reser sig överhuvudtaget. Och det är ett problem om jag kanske inte ens vet om platsen är ledig. Ja, ibland har jag faktiskt satt mig i folks knä. Men jag blir lika förvånad varje gång hur man kan missa att jag kommer där med en stor vit käpp. Helt obegripligt. Om jag sitter i en buss och ser att det kommer någon med svårigheter att röra sig, så flyttar jag på mig!

Detta är något som jag märker stor skillnad i utanför Sveriges gränser. För om jag hoppar på en buss och har den vita käppen med, så reser sig folk per automatik och lämnar en ledig plats åt en. Man får även stor hjälp i att stiga av och på transporterna utav både anställda och privatpersoner. Jag betvivlar att de har mer kunskap eller utbildning utanför våra gränser. Utan det är nog bara vanligt sunt förnuft eller logik.

Kan man utbilda folk till att förstå logik och sunt förnuft?


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: