Skrivet av: Torbjörn Svensson | 22 maj, 2016

En rulle tejp.

Eltejp

”Fan också”.

Personen bredvid mig behöver inte fråga vad jag svär åt, för i min högra hand håller jag bara den övre delen av min vita käpp. Resten befinner sig på marken i fyra delar.

Bandet har släppt, den långa flexibla tråd som löper hela vägen genom min hopfällbara vita käpp KITT. Eller släppt, den har ta mig tusan gått av. Där står jag med en hög pinnar som är lika användbara att käppa med som att äta soppa med synål. Slitage är orsaken naturligtvis, men det är ändå lika frustrerande när bandet till slut ger upp. Det känns alltid som det sker alldeles för tidigt, alldeles för olägligt.

Det där med att kedjan inte är starkare än den svagaste länken stämmer in väldigt bra här. Så jag suckar, himlar lite med ögonen och börjar tänka. Vad har jag i väskan, en reserv-käpp? Nej detta är den gråa axelremsväskan som jag inte har den i. Hade jag haft den svarta ryggsäcken så hade problemet varit löst för där hade nästa KITT legat, redo för att användas. Så vad gör jag? Jo som ett led i att underlätta min vardag så packar jag alla mina väskor med varsin uppsättning av det mesta. Som exempel mobilladdare, plåster, huvudvärkstabletter, hörapparatsbatterier, våtservetter, papper, pennor och så vidare. Allt som jag vill ha nära mig för att kunna lösa de flesta situationer som uppstår när jag är ute i olika situationer. I varje väska ligger även ett ”käppreperations-set”, som jag lite ironiskt kallar det. Det består i princip av en extra doppsko (den svarta saken längst ner), verktyg och tejp. Så när snöret går av så kan jag åtminstone tejpa ihop den stenhårt så att det funkar hjälpligt tills man är hemma igen.

Så ner med handen i det mellersta facket och vips känner man verktygen där. Upp med tejpen och sedan sätta sig ner på marken och börja bygga ihop käppen igen. Efter en stund så är den färdig och min färd fortsätter.

Denna gång med lite sladdrigare vit käpp och ett par skitiga byxor. Men också med en skön känsla att mina förberedelser gav resultat. För mig är det inte bara en god idé att vara förberedd, att planera för en plan A. Utan det är jätteviktigt att även ha en plan B, C och D. Där många bara kan lösa problemet med att vara flexibla, ändra planerna lite, så måste jag tänka ut en bra back-up plan. Den lyxen har inte jag. Så för mig är detta strategiska planerande något som gör att jag inte behöver stå helt handfallen vid första lilla gupp på vägen. För mig är det en fråga om överlevnad.

Med en rulle tejp.

//T

 

Annons

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: