Nyckeln

(Jag har i ett tidigare blogginlägg beskrivit vad musiken gör för mig och idag återvänder jag till ämnet.)

 

Musiken är allt för mig.

 

Ofta, men inte alltid, så är det i samband med musik som jag kan tänka, skriva och skapa. Det är också under de stunder som jag kan sätta ord på väldigt mycket av de upplevelser och känslor som jag måste hantera under dagarna. Musiken slår an strängar inom mig när jag lyssnar och blir som en nyckel av rent kallt stål som öppnar ett väldigt rostigt och trögt lås. Dörren öppnas och ut flödar orden likt vatten som forsar ur en öppen dammlucka, dessa ord som jag försöker fånga i min famn.

Idag fick jag en möjlighet att förklara vad det är som händer under en sådan stund där jag får klarhet i mina tankar, att beskriva vad jag ser inom mig när jag hamnar i rätt ”läge”. Jag stod med hörlurarna på mig och plockade in smutsig disk i diskmaskinen ifrån middagen då det kom som en klar blixt ifrån himlen. Jag fick en bild, en visualisering av vad jag upplever när ett sådant ”läge” klickar och jag blir kreativ.

Det är som att jag inom mig ser en väldigt stor och tjock bok, dammig och med svart läder till omslag. Boken öppnar sig och ur varje boksida så vecklar sig pappret ut till fler och fler sidor likt en blomma som får massa nya blommor som vecklar ut sig på varje kronblad i en oändlig ström. Ur denna explosion av sidor så får jag möjligheten att tänka och skriva kreativt, att skapa och sätta ord på känslor. Det är under dessa stunder av organiserat kaos som jag skapar som bäst och är som mest produktiv.

Musiken är nyckeln till allt detta.

Likaså kan vissa låtar även framkalla minnen från förr som jag associerar med just den låten som jag lyssnar på. Med minnena så kommer även känslorna. Det var bland annat på så sätt som jag kunde lägga av med rökningen en gång i tiden. Jag satt på min sängkant i den lilla lägenhet jag bodde i då och höll en gammal musikkassett som jag hade hittat under en storstädning ibland några flyttlådor. I samma låda hittade jag även en Sony Walkman som jag, efter ett batteribyte, satte kassettbandet i och började lyssna. Bandet var ifrån den tiden då jag inte hade en bärbar cd-spelare utan fick spela in låtarna ifrån en stor otymplig stereo med både cd och kassettdäck. Man satte in en cd-skiva som man spelade upp och tryckte på ”record” på kassettdäcket för att spela in på kassettbandet, så man kunde ta med sig favoritmusiken på sin portabla kassettbandspelare. Den tidens piratkopiering, kan man säga.

Men när jag satt där på sängkanten för fem år sen och lyssnade så hörde jag en låt som bara kastade mig tillbaka ytterligare tolv år i tiden till en väldigt omskakande händelse. Detta påverkade mig så starkt att jag samma dag fimpade ciggen.

Detta är bara ett exempel av många där jag kommit till insikt under en låt, där musiken har viskat in i min själ och visat mig klarhet. Sorterat bland det röriga och torkat av imman ifrån livets fönster. Det låter säkert jätteflummigt, som en pundares fantasier i ett haschtöcken, men det är precis så det är.

 

 

Så jag tar på mig hörlurarna nu och öppnar boken inom mig. Dags att skriva.

 

 

Annons