Drummin´through

Jag var inne på lite olika ärenden i Helsingborg när jag fick tid och möjlighet att gå in på Halméns Musikaffär nere på drottninggatan. Jag fann mig ståendes i en affär som är minimalt anpassad för synskadade och tänkte tanken ”hur skall jag kunna låta bli att välta ner något här?”.
Inne i den lilla butiken så hängde alla instrumenten från vägg, uppe i taket och ståendes på golven så att det bara fanns en smal gång kvar att ta sig fram i. Sladdar och ställningar, hängande tillbehör och reklam skyltar gjorde att jag nästan vände i dörren. Med en ganska dunkel ljusmiljö så förstod jag att detta skulle nog bli en rejäl utmaning. Jag börjar med att käppa mig fram till ena rummet inne i butiken, försiktigt och med känslen på helspänn för undvika dra ner något som kostar lika mycket som min årsinkomst.
”Kan jag hjälpa dig med något”, hör jag och plötsligt så står han där, Försäljaren. Försäljaren med stort F.
”Eh…ja, jag undrar var ni har trumgrejorna? Jag är synskadad och har lite problem att lokalisera dem” sa jag med ett leende. Det där med synskadan var nog dock rätt tydligt i och med att KITT (min vita käpp) var med in i butiken och jobbade.
”De är i källaren, kom så skall vi titta på dem” fick jag till svar. Så hjälpte han mig ner för trapporna och plockade undan allt som stod i vägen, samt berättade för mig om olika hinder. Sen så stod jag där. I Paradiset. Runt omkring mig så stod det en massa trumset, väggarna var fyllda med cymbaler och tillbehör som hör till trummandets underbara värld.
”Klarar du dig själv här nere nu?” undrade han när vi hade gått runt lite och bekantat oss i miljön.
”Javisst, får jag testa grejorna?”
”Självklart, här är ett par trumpinnar – det är bara att köra! Ropa om det är något du behöver hjälp med.”
Så befann jag mig i ett rum fullt med trumset och ja, jag kände mig verkligen helt exalterad. Själv var jag dessutom så jag behövde inte bekymra mig att krocka med andra, eller för den delen spräcka någons trumhinnor. Satte mig ner bakom ett TAMA Starclassic Performance och njöt av upplevelsen. Känslan är att jämföra med att köra en Peugeot och plötsligt få köra en Porsche, så stark var kontrasten mot mitt trumset hemma. Ojojoj… Responsen från trummorna och cymbalerna när trumpinnarna hamrade ut tonerna ut i luften och in i mitt hjärta, det hade fått ett fruset hjärta att tina…
Jag passade på att använda min iphone som synhjälpmedel att se vart grejorna stod, läsa på etiketter och se detaljer. Fungerade väldigt bra och jag hade en väldigt trevlig stund där vardagens mörka skimmer skingrades för en liten stund.
När jag väl hade testat klart så fick jag hjälp ut ur butiken och fick till och med ytterdörren upphållen åt mig innan jag steg ut i den kyliga marsluften. Ett tack för besöket och värmen ifrån både solen och den trevliga service man fick, gav mig en ”feelgood” känsla som räckte långt in på nästkommande dag. Så nu sitter jag här och sluter ögonen och drömmer mig bort till den dröm att få en dag kanske äga en Tama Starclassic, i färgen röd, och låta mig sväva bort i slagens rytmiska gång. För drömmar är ju det som får en att leva…

Annons